Det snöar! Jag gillar inte snö. Och inte olika system för samma sak. Om man ska åka tåg, så måste ju SJ-biljetter duga till alla tåg som stannar på stationen, men nejdå... STANDARD!

Jag tänkte lyssna på julkalendern på radion i morse, men jag somnade om och missade den. Nu borde man känna julstämning, men det gör inte jag.

Jobbigt. Fullt upp hela dagen. Massor av föreläsningar och lab och sånt.

Jag hörde ett samtal mellan två killar när jag klev av bussen igår. Den ene var sur över att hon som bodde i hans lägenhet före honom inte hade fixat adressändringen ordentligt. "Äh, jag slänger hennes post. Jag orkar ju inte gå till posten med den... Hon får skylla sig själv."

Som du vill att andra ska göra mot dig, ska du också göra mot dem. Han hade nog inte tänkt på det. Tänk om hans kärleksbrev hade kastats i sopnedkastet.

Om man går ut i skogen klockan nio en lördagsmorgon, så är det alldeles tyst. Bara några hundägare och en barnfamilj som ska till mormor.

Ibland fylls man av en tomhet och någon slags uttråkad känsla. Man sitter och stirrar. Inget händer. Man vill nästan inte att något ska hända. Allt är bara trist. Så går det en dag, sedan ordnar det sig.

Ändå är det svårt att sova.

Kinamat!

Så sitter man där och vet inte riktigt vad man ska göra. Då ringer Anders från Örebro och berättar att han är i Göteborg. Jag tar en buss till stan och traskar runt lite med honom. Trevligt. Det är inte så ofta vi träffas.

Slask. Göteborg.

En månad kvar till julafton. Som om jag skulle bry mig. Julafton är överskattat.

Det är blött och vitt ute. Dålig kombination. Dessutom är himlen grå. Utsikten är grå. Träden är gråa.

Helt plötsligt kommer man på att man har en hel massa saker att göra. Skumt att allt liksom kommer på en gång. Man borde ju ha det på känn, liksom.

I lördags hamnade jag på konsert med Lars Winnerbäck. Det var inte alls meningen. Jag bara följde ett par vänner till Musikens Hus. Så var det Lars som skulle uppträda, bl.a. Väldigt bra konsert, får jag säga. Han har finurliga texter. Han verkar hata Linköping.

Saker man inte är beredd på blir ofta mer minnesvärda än andra.

Det blir mörkt fort.

Funderade över en speciell sak idag. På vintern ser ju allting mycket klarare och skarpare ut än på sommaren, även om himlen är lika blå. Några förklaringar kan vara:

• Den relativa luftfuktigheten är lägre när det är kallare.
• Solen lyser bara från sidan på vintern, vilket resulterar i skarpare konturer och mindre "allmänbelysning".
• Ren inbillning.

Jag ska nog ta och spekulera vidare i det där, tror jag.