I Uppsala. Galna studenter, matkrig och jazz. Och en naken orkester. Norrlänningar är galna. På turné med Chalmers Barockensemble. Som tur är så har vi redan spelat klart alla konserter. Nu är det bara lite studebesök och fest kvar.

Om man stiger upp klockan fem, så blir dagar lätt långa. Buss och konsert och mer buss och mat. Nu är klockan elva. Det känns som om morgonen var flera dagar sedan.

Det är verkligen jättebra att åka bort ibland. Avskärma sig totalt från verkligheten. Inget spelar någon roll förrän man kommer hem igen. Hur stressad man än var när man åkte, så känns det bra att koppla bort allt. Så får man bita i det sura äpplet när man kommer hem. Tyvärr.

Men på måndag, då...

Saker tar längre tid än man tror. Och är tråkigare än man tror. Och man har kortare tid på sig än man tror.

Det är jättekallt. Utomhus och inomhus. Mellan Trollhättan och Uddevalla var det tydligen snö... Jag har liksom inte tänkt på att det är vinter. Igår kväll hade jag svårt att sova eftersom jag var kall om tårna.

Igår ledde norpan och jag Wozakören. Det var lite spännande. Man upptäcker en massa andra saker när man lyssnar och tittar på kören. Och så kommer man på hur mycket bättre man har blivit på att sjunga. Det är kul!

Enligt mina erfarenheter så är intressantheten hos en föreläsare direkt proportionell mot hans/hennes ålder. Dessutom märks det väldigt tydligt om föreläsaren tycker att det är kul att stå där framme och lära ut. Jag tror inte att de som inte tycker att det är så kul tänker på att de utstrålar ointresse. *klurar vidare*

Kallt. Jättekallt. Varm choklad-väder. Helt klart. Vi kanske ska göra soppa sen.

Jag drömde att Annette lärde mig åka inlines på Badhusberget i Lysekil. Det var ganska lätt. Jag kände mig fri och ganska duktig. Jag kom fort upp i ganska kög hastighet och kunde svänga bra och så. Kul! Jag borde testa nån gång. Nästa år är det nog dags att köpa ett par.

Jag kom på det! Det blixtrar stenhårt här. Och åskar. Massor. Jag har saknat det. Hagel. Oväder. Sitta inne och lyssna på radio och dricka varm choklad. Se blixtarna. Räkna.

Mysigt. Ensamt. Skönt. Vackert. Spännande.

Igår var jag på torsdagsklubbsmöte. Vi testade viner och åt jättegod mat. Trevligt var det. Dessutom testade jag huruvida lampan släcks eller inte när man stänger kylskåpsdörren. Det gjorde den. Om man nu kan lita på en fiberoptisk kabel.

Krabbor luktar mycket. Och så tinar de låååångsamt. Gott. Speciellt om man fiskat dem själv. Jag bjöd Annette på födelsedagspresent. Tre rätter. Imorgon börjar skolan igen.

Om man har en bit fiberoptisk kabel, så kan man kolla om kylskåpslampan lyser, även om dörren är stängd. Att ingen tänkt på det innan...

*borta* Kommer tillbaks om ett par dagar.

dnadan är här. Vi mötte två narkomaner i affären. Det gick inte att låta bli att skratta åt dem, för de hade så intressanta associationsbanor. De letade efter livsmedel som innhöll skogsvitamin. Sen skulle de köpa hundmat och värmeljus till frukost.

Om man ser saker som tecken, så blir livet mer intressant. Att man träffar någon som är knäpp för att förstå att man själv är rätt normal. Eller om man träffar nån som är deppig så att man kommer på att det finns kul saker. Eller kanske att man har tur.

Det var ett väldans oväder idag. Massor av blixtar och åska. Mysigt. Jag var inne och tände lite värmeljus och lyssnade på radio.

Vad ska man göra när allt är tråkigt? Ska man fortsätta med tanken att man har haft tur hittills, att livet inte är roligare? Ska man lägga ner och hitta på nåt helt annat? Ska man kompromissa? Vad ska man göra istället? Måste man hitta nåt jättebra, eller kan man vela och fundera lite? Vad är bra för världen?