I torsdags blev jag nobbad. Av blodcentralen. Sköterskan hade i och för sig ett fint sätt att säga det på. Hon tyckte nämligen att jag skulle spara mina tunna blodådror, ifall jag skulle behöva dem själv. Alltså nobbad av samma anledning som för elva-tolv år sedan. Saker kunde ju ha förändrats, tänkte jag.
Om någon annan har lust att lämna blod som jag kan få om jag behöver det, så blir jag glad. Det är inte svårt, sköterskorna är otroligt duktiga på att sticka, man blir testad för blodsmittor, får fika och en present. Om man är rädd för stick så är det bra träning.