Underligt detta med barn. Så mycket kärlek de alstrar. Jag tror att vi hade en lite trög start, Sten och jag. Livet var lite mörkare. Lägenheten kändes trång och Fredrik och jag var arbetslösa. Det var mycket ansvar och lite njutning.
Nu flödar kärleken över. Vilket underbart litet liv! Och vilka smarta saker han säger hela tiden. Jag är helt förundrad. Kloka analyser, snäll tröst, busiga bus.
Nu ligger han mitt i vår stora säng och snarkar. Söt och luktar gott.