Ibland är drömmar nästan för överväldigande. Man vill stanna kvar, men det går förstås inte. Man rivs upp och vaknar. Så har det alltid varit, och så ska det alltid vara. Det är nog bäst så.
Man får ha hemligheter i sina drömmar.
Idag är sista dagen. Sedan tar något annat vid. En ny tideräkning. Nya tag.
Nu är exjobbet klart och godkänt. På tisdag ska jag börja läsa journalistik. Tills dess är det sommarlov. Om jag nu hinner varva ner.