Jag läste lite gamla tankeboksinlägg och kom på att jag saknade att skriva här. Men samtidigt är det ett steg att ta. Jag tror att skrivandet ebbade ut för att jag blev upptagen av kontakten med min familj. För att jag ville det. Men nu saknar jag alltså skrivandet lite, och testar att ge det en liten chans.
Jag har ju varit motståndare till Facebook och andra vanliga sociala medier. Jag tänker nog fortsätta med det. Det känns som att jag inte klarar av så många kontakter. Det känns inte så kvalitativt. Däremot tror jag att jag skulle gilla de mer administrativa grejerna, som de lokala grupperna där folk skänker saker till varandra. Det är en bra användning! Förra helgen skänktes det bort ett helt bohag alldeles nära vårt hem. Men eftersom det var så nära så fick vi reda på det ändå. Så nu har vi en byrå i arbetsboden.
Du är inte bortglömd! Däremot hade jag inte riktigt insett förrän nyss att tankeboken flyttat till bloggformat, med hela sin historia bevarad dessutom. Kul!